Chriz ritar.
Givetvis kunde jag inte hålla mig. Nu har även jag målat i paint och hittat en fin bild på en chokladkaka! Håll till godo.
Märk väl hur jag betonat mitt blonda hår , mina havsblå ögon, och framförallt mitt glada humör.
Som ni ser har jag även en chokladkaka i min ena tass , såhär ser den ut i närbild!!
It came to me , my own... my pr-ee-ci--ouuus.
Nu ska jag sova må ni tro, åter imorgon en sväng , sen bär det iväg på holabaloo.
Peace//C
Blondinbella ritar.
Fråga mig inte varför , snälla gör inte det. Men jag har precis besökt blondinbella.se.
Vi kan kalla det en allmän koll av "What all the fuzz is about" och så får det vara fint så.
Perfekta tandfasader vitare än snö bländar mig , då en väldigt stor närbild av det söta flickebarnet med sitt allra bästa leénde på läpparna är det som först tar upp all tillgänglig plats på min lilla laptopskärm.
Reklam för "Blondinbella på Let´s dance" är det som kommer härnäst. Följt sedan av det jag egentligen var ute efter , det senast skrivna inlägget.
Blondinbella berättar här att hon är i färd med flytt , hon ska med någon som heter Nils flytta till ny lya , om denne Nils är en katt , en hamster eller rent av en pojkvän , framgår inte. Men flyttas ska det. Ytterligare ett inlägg ner framgår det dessutom varthän flyttlasset ska gå. Svaret är Östermalm. Och jag finner kommentarer överflödiga.
I det öfre inlägget får vi även se prov på att Sveriges mest hypade bloggerska inte bara kan blogga,dansa(?) och gå på vimmelfest , tösabiten kan ju rita med! Här har hon till exempel med hjälp av dataprogrammet paint väldigt utförligt skissat ner en planlösning över den nya bostaden.Komplett med beskrivning av varje rum.
Inlägget avlsutas sedan , med en bild... på en chokladkaka.
21:38 lades sedan mästerverket upp för allmän beskådning. Tre timmar senare har den lilla paint-skissen och chokladkakan fått 91 kommentarer.
Allt detta fick mig att undra , om jag skulle lägga upp en skiss jag gjort i paint , tillsammans med en bild på en chokladkaka , hur många kommentarer skulle det ge? Tåls att tänkas på. Kanske till och med borde testas på kul.
Tolka detta inlägg rätt nu kiddos , jag har inget emot Blondinbella som person. Hur skulle jag kunna ha det? Jag känner henne inte , jag har inte sett ett avsnitt av Let´s dance , och det jag nyss redogjort är summa sumarum av vad jag läst av hennes blogg.
Sen vad jag anser om hypen kring den unga damen och hennes blogg. Det är en annan femma. Och ett senare blogginlägg.
Ta hand om er nu!
Ciao//C
Införskaffa slavarbete
Jag ska behandla min bra som sjutton , bara han eller hon städar och diskar åt mig. Jag har en skön madrass att lägga ut i köket att sova på och mitt sällskap är helt fantastiskt roligt.
Innan denna vädjan går igenom så har jag starka funderingar på att inviga min nya dammsugare och städa upp lite här hemma , det behövs dessvärre. Åh yippie yay vad kul jag ska ha.
//C
Den arrogante läkaren
Hursom , det som var trist med min lilla "sovmorgon" idag är att jag missade vakna med the voice , att kolla/lyssna på det har blivit en skön morgontradition som jag lär fortsätta med varje morgon jag nu kan komma upp så dags.
Så just nu sitter jag här , irriterad och skitnödig på en och samma gång , Jorå sörru så att ,hajja den kombon!
Men men ska inte plåga min kära blogg med min irritation över sömnen , utan istället tänkte jag börja dan med en gammal anekdot som jag tror kan bli smårolig att läsa om. Det rör sig om en arrogant läkare och en stukad fot ,häng på!
Det hela utspelar sig en varm sommarkväll i slutet av det glada 90-talet. Denna kväll har mitt tonårsjag tillsammans med vän som heter Niklas på ren impuls kommit på ideén att ta en tripp till Gröna Lund.
Väl på gröna lund hamnar vi mot slutet av kvällen i spökhuset. En bit in i huset dyker föga förvånande en kille i Scream-mask plötsligt upp , panik bryter ut i vår lilla klunga och samtliga börjar springa , det knuffas och det trängs , såsom det görs när människor får panik. Och det är i all denna kalabalik som min vän Niklas får sig en redig knuff , flyger nerför en liten trappa , och vrickar foten.
Och eftersom de inte kan göra mycket åt detta på Gröna Lunds lilla sjukstuga så finner vi oss timmarna senare sitta i en korridor på ett av Stockholms sjukhus. Och det är där och då han dyker upp , den arrogante läkaren.
Min vän Niklas sitter alltså där med mig som sällskap i den ekande tomma korridoren , tar sig för foten och har uppenbart ont , han har redan skickats runt som en flipperkula bland läkare,undersökningar och pappersifyllanden så timmen börjar bli sen och tålamodet kort.
Niklas häl gjorde särskilt ont , skulle det verkligen vara så? skulle det verkligen göra så jävla ont i hälen om han nu bara stukat foten och inte totalt brutit den? Vi visste inte. Korridoren hånskrattade åt oss med sin tomhet.
Men vänta nu , här kommer ju faktiskt en läkare gående. Han lär ju kunna ge svar!!!
Niklas : Du ursäkta , jag har jävligt ont i hälen här alltså *pekar*..... ska det... ska det verkligen göra det?
Läkaren stannar till , kollar upp ur sin journal och ner på Niklas som sitter på golvet ,öppnar munnen och svarar
´ Arå ´
Sedan går han vidare.
Arrogans av sällan skådat slag förstås. Men det sket vi i den här natten i sjukhuskorridoren , vi skrattade.
Och det gör vi än idag , Niklas och jag. Den arrogante läkaren lär vi minnas så länge vi lever. Det krävdes en minut och ett enda ord. Som i sammanhanget gjorde det oförglömligt. Få som gjort sådant intryck ändå , det måste man erkänna.
igår fyllde min vän Niklas 28 , han var 17 år när den här kvällen på grönan. Jag skrev "Grattis din gamle bäver" på facebook innan jag la mig igår , imorse såg jag hans svar... svaret innehöll en arrogant läkare. Det säger väl allt.
Det var historien om den arrogante läkaren det , nu ska jag besöka herrarnas. Ta hand om er //C
Hur funkar smaklökar? // Boys will be boys?
Det kan man fan fråga sig! Köpte en sånn här tjusig påse med Bassett´s sour winegums igår. Och helt jävla plötsligt tycker jag de gula godisarna är de godaste , förskräckt undrar jag nu vad den här envisa förkylningen jag dragits med egentligen gjort med mina stackars finkänsliga smaklökar?! Normalt sett är det nämligen inte de gula oftast citronsmakande godisbitarna som får min båt att flyta och min värld att rocka , nej fan de gröna och röda brukar vara favorit. Så vad tusan är på gång? Och vad blir nästa grej egentligen, jag menar .....eh...ska jag börja gilla senap nu oxå? fyfan!! Sill?? *ryser* Åh hemska tanke.
Förutom detta lilla I-lands problem så facineras jag ikväll över hur vi grabbar blir när vi spelar tevespel mot varandra. Att se mina polare och mig spela spel som går ut på att pixelgubbarna på skärmen ska mötas en mot en i blodiga matcher, så kallade "Beat-em-up spel",det är iaf humor på jävligt hög nivå.
Det blir gnäll. Det blir drama. Förolämpningarna haglar genom luften och irritationen flödar. Givetvis inte på allvar , det hela rinner ju av en lika fort som det kommer allt som oftast. Men underhållande är det , den ene vinner och får ett subtilt flin på läpparna , omedvetet men utan undantag. Den andre förlorar och börjar skrika eller mumla saker som :
´Ja men vad bra,moget sätt att vinna,känner du dig manlig nu? känner du dig tillfredställd?! (din lilla råtta)´
´Jävla skitspel! Jag BLOCKADE ju!! Aaaaargh!!!!!´
´Vad fan jag får ju inte en jävla smäll! Sluta damptrycka!!´
och så vidare. och så vidare. och så vidare.
Behöver jag nämna att ikväll var precis en sådan kväll? Neh , tänkte väl det.
Imorrn finns en risk att vi kommer ses för att spela igen , tror det får bli fia med knuff då. Alternativt bamse-spelet , men det är nog dömt att misslyckas det med , helt plötsligt drar någon varg kortet , jamen vad fint , moget , ska du ta alla mina dunderhonungskort?!?! vad fan!!
Neh , så vi är nog obotliga och kan lika gärna hålla oss till grabbspel som "SOUL CALIBUR4" och "DEAD OR ALIVE"
Ja , vi säger så. Boys will be boys...Trevlig kväll påer nu //C
Dags för gästspel!!
Och det är inte vilket gästspel som helst , det är min mor , vi snackar typ deadliest woman in the world with a keyboard här alltså, är hon besviken på mig över något tex , ja då skickas det mail , och då är det så välformulerat att hon för stunden får samma typ av pondus som självaste Samuel L Jackson i pulp fiction. Utan att vara otrevlig , och utan att använda ett enda fult ord.
Men det känns som "WHAT does marcellus wallace look like?" ... Does he look like a bitch?!
Vad kan göra liksom? man börjar stamma och svarar nervöst "W-what?!" dvs man inser allt som oftast att man nog gjort något galet , eller inte gjort något alls , vilket kan vara fallet ibland om min mor blir upprörd på mig. Men man tar åt sig och känner självkritiken svepa över en. Detta då tack vare att hon formulerat sig så attans bra med vad hon skrivit.
Hursom här kommer iaf mors gästspel , en text skriven för Nordeas intranät från början där hon var ngn sorts redaktör vad jag förstår. Håll till godo.
Och för övrigt här i huset på Sveavägen....
...passar jag på att smyga in en privat hälsning från en
hårt prövad kvinna!
Jag har - som många andra - varit ledig i några dagar, men
nu känns det skönt att vara tillbaka vid skrivbordet med allt
vad det innebär av försäljningssiffror, brådskande mail och
byråkratiskt pappersarbete.
Jag är nöjd med mitt julfirande, det är inte det, men för det första har
jag haft ett sådant himla besvär att springa runt i huset och gömma mig
hela tiden, så att inte min man skulle upptäcka att jag faktiskt var hemma
och precis lika gärna som honom kunde bege mig ut i kyla och oväder för
att skotta. Och det såg otroligt jobbigt ut tyckte jag, när jag smög mig fram
till fönstret med en varm kaffekopp i handen och betraktade min mans arbete
med skyffeln.
För det andra så fungerar saker mycket bättre på jobbet, än hemma hos
mig. På jobbet har vi t ex glada städare som kommer varje dag och tömmer
papperskorgar, dammsuger, diskar och gör fint. Hemma verkar det inte finnas
någon som har lust att vare sig feja eller putsa. Varje dag dök det upp otäckt
stora dammtussar och om någon gjorde ett (klent) ryck och diskade, dammade
eller dammsög, så inte var det med några glada miner precis.
Nåväl, ovanstående tillhör de mindre bekymren. Värre var det när min man
föreslog att vi skulle bege oss ut för att se vad som finns på marknaden om
man behöver skaffa sig ett sångbås. Det här blir kanske lite svårt att förklara
men min man arbetar med musik. Han komponerar och producerar musik och
har nyligen kommit på att han ska skaffa sig ett litet sångbås som ska byggas
upp i vår övernattningslägenhet i Stockholm och där ska han sedan, såvitt jag
förstår, locka diverse människor att stiga in och sjunga vackert. Jag hade inte
någon särskild åsikt om idéen ifråga, mer än att jag tyckte att det lät dyrt och det
stämde tydligen, eftersom min man plötsligt glädjestrålande berättade att han
kommit på ett sätt att kringgå det dyra.
Han skulle - för första gången i världshistorien
tror jag - göra ett sångbås av en garderob. Någon gång i nattens tysta
timmar hade han kommit fram till att det absolut billigaste, smartaste sättet att
få in ett sångbås i en lägenhet, var att köpa sig en garderob. Med måttbandet i
högsta hugg har han sedan mätt upp på golvet hemma, visat och gestikulerat
hur mycket plats det faktiskt blir för varje sångare och nu tyckte han alltså att vi
skulle kolla garderoberna på plats och ställe.
Jag tycker väldigt mycket om min man, så jag följde med. Vi kliver alltså in på Mio
Möbler i Norrtälje, min man pekar ut färdriktningen med måttbandet och så beger vi
oss mot garderoberna. Lite generat rosig om kinderna ställer jag mig en par meter bort
och tänker: han ska väl för i Jösse namn inte kliva in i garderoben också, men jag förstår
redan när han sträcker in foten och liksom "provstampar" att han inte tänker låta min
genans hindra honom. Han kliver in, stänger dörren och sedan hör jag någon gammal
Elvislåt brumma därinifrån. Därefter kliver han ut, öppnar och stänger dörren några gånger
och tar sedan tag i mig, det är helt sanslöst, men han puttar in mig och ber att jag ska
sjunga något också. Jag kan ingen Elvislåt så jag drog två rader på en känd visa, sedan
klev jag ur och pep: nu går vi hem!
Jag drar ned mössan så långt det går och halvspringer ut ur affären. För ett ögonblick tappar
jag faktiskt bort min man. Det snöar ganska ordentligt och det ä r många människor i farten,
men det ska nu visa sig att han fått en ny idé till uppfinning. Genom snöyran ser jag hur han
pulsar fram mot en telefonkiosk som står i utkanten av parkeringen och jodå, javisst,
den ska också undersökas huruvida den har rätt akustik. En ny Elvislåt och några
stampningar av takten, sedan är det avgjort, telefonkiosken skulle vara det mest
perfekta, men garderoben är förmodligen betydligt billigare, så en garderob får det bli.
Och under tiden som detta geniala sångbås (garderob) ska inhandlas, monteras, testas
och provsjungas ska Gudarna veta att jag är glad att vara här!!
Mannen i historien , för övrigt... garderobs-Elvis...... ja det är ingen annan än min far det... och hur gick det med det geniala sångbåset, kanske du undrar? Jodå sörru så att det geniala sångbåset funkade fint men har nu tjänat sin plikt i musikens krävande tjänst och är åter en garderob , eller en rymdraket , minns inte vilket!
Däremot minns jag att jag gick upp jävligt tidigt imorse , så nu är jag trött , och tackar för mig för idag.
*Gäsp* åter imorrn. Ciao//C
Missa inte(!!)
Bättre kvalite på bilder kommer snart då jag dammat av min gamla digitalkamera.
Ego som jag är så inleder jag givetvis med en bild på mig , i min röda skinnjacka minsann.
Detta är min söta mor , ståendes i köket där hon tillreder den välsmakande mat jag på helger brukar snylta i mig utav.
Och detta glada tuggimituggande musikgeni är min far...Seriös på kort? icke.
Bild på min lya från när MTV cribs var där och hälsa på ^_^
Mina små pälsbollar , närmast kameran : Iza. I bakgrunden : Kajsa.
Niklas aka Pittis, min äldste och bäste vän , även han oerhört seriös på kort som ni ser.
Denna nyvakna gosse är Patrik , Niklas bror. Som bilden antyder är den tagen precis innan kryssning.
Den här herren heter Johannes , hans hobbys inkluderar ostbågar,cola och drygheter och sombreron har han året runt.
Detta är från vår årliga kräftskiva , killen på bilden heter Andreas aka Dea och är gängets intellektuelle gigant.
Fast då och då släpper han förstås alla hämningar , då går ingen och inget säkert , inte ens kaktusar av plast.
Dessa unga tu är Veronica och Alexander på kryssning , aka Daffy anka och Åka Kråka. Bilden tagen på kryssning.
Niklas , Dea och Jag på ovan nämda kryssning, vodka lime i glaset skulle jag tro.
Och såhär kul tyckte tess det var med kryssning. Trots att hon egentligen lätt blir sjösjuk.
Finland , kallt som satan.
Täby galopp , uppe i baren längst upp tjänar jag deg då och då.
Det här är min gode vän Per. Taget på kafé i huddiksvall , där denne vilde bor.
Här är shejken av toalettistan , förlåt.. Per igen... smått onykter efter ett brutalt dryckesrace.
Avslutar med en bild som visar hur jävla grym jag är på guitar hero , låten är aslätt , men det hör väl inte hit? ^_^
Det får väl räcka , överdos sa jag och överdos tror jag fan det blev, men nu har bloggen fått sig lite bilder iaf.
Håll till godo hursom //C
Sveriges roligaste blogg
Har du banbrytande ideér eller tips? kommentera!!!
Tidigare idag , eller snarare igår vid det här laget om man nu ska vara petig, så hade jag teven på i bakgrunden medans jag satt och pillade med bloggen , jag ogillar starkt när det är helt tyst runtomkring mig därför låter jag gärna teven eller stereon fylla rummet med ljud även om jag inte tittar/lyssnar särskilt seriöst.
Hursomhelst så var teven på och det dök upp ett avsnitt av "Hell´s kitchen" , ni vet det här programmet där den kände mästerkocken Gordon Ramsey letar efter nya kocktalanger , programformen är densamma som till exempel Top Model eller dyl , ett visst antal tävlande som tävlar mot varandra i mer och mer utmanande moment , givetvis med utröstning vid slutet av varje program då en av de aspirerande kocktalangerna får sina drömmar krossade och får hänga ifrån sig förklädet och åka hem , ´Torsk , hem å träna!´ helt enkelt.
Och som han skriker karln , han är fan nästan bättre på det än han är på att laga mat, å det lär väl säga en del.
"Anne , what´s this? this lobster is fucking raw!!! do it again and do NOT bloody dissapoint me ,dont like it? then get out of my fucking kitchen! now get me my fucking lobster!! " Ja typ så kan det väl låta.... å de blir underhållande teve , det får jag erkänna.
Hursom... i dagens avsnitt hade Gordon 3 återstående kockadepter framför sig , prydligt uppradade med skinande vita förkläden stod dem där när kockmogulen med det heta temperamentet bröt tystnaden. Han berättade att han hade jobbat med många otroligt begåvade kockar under alla sina år i branshen , men denna dag skulle de få möta den allra bästa , som tevetittare bjuds man här på klipp där deltagarna i något slags confession room berättar om hur de började spekulera i vem tusan denne mästerkock kunde vara. Väldigt smart förstås , vi som tittare blir då nyfikna och börjar spekulera. Jamie Oliver? nej fan han är nog för ung för att ha inspirerat Ramsay. Så långt hann jag själv tänka.
Sen kommer då den omtalade super kocken ut , vem det var? Gordons Mamma.
Enligt chef Ramsay själv ha lärt sig allt det viktigaste han vet om matlagning av henne , han ansåg sig helt enkelt ha blivit en bra kock på grund av moderns matlagningstalanger.
Det där känner jag igen , jag må bemästra konsten att skriva bra , men jag har lärt av den bäste , vem? Mor förstås.
Få kan skriva så underhållande som min mor , tror hon ska få gästspela här på bloggen sen med en gammal text hon skrivit som jag fått mig mailad , ja så får det nog bli.
Nu får det räcka för idag , ta hand om er //C
Vänner
Nu blir det vänner och Pizza. Sen simpons! Bättre serier får man fan leta efter.
Fem i tre ragg
Fem i tre ragg , de där raggen som kommer lite halvdesperat precis innan krogen stänger , de där som är en sista utväg när man inte vill åka hem själv och kramas med kudden och äta Ben&Jerry glass och lösgodis tills man somnar.
Hur är dom egentligen?
Vi simulerar ett och kollar!
02:45 - Den desperata honan eller hanen får syn på sitt tilltänkta offer
02:47 - Baren , en carlsberg och en 4a tequila för att förstärka modet.
02:53 - Sådär ja , dom satt fint , nu kör vi
02:55- Den desperata är nu framme vid nattens tilltänkta , "Men tjena kexet står du här och smular" , genom mirakel eller bara ren desperation så nappar den tilltänkta. Hem till dig eller hem till mig? Hem till dig? Ok.... shall we?
02:57 - Garderoben. Kön är lång , vad ska vi göra? vi byter saliv.
03:10 Taxin - Öh... var ska vi? Ok... Liljeholmen... Men *hick* Seven eleven först tack, det är viktigt.
03:17 Seven eleven - Den tilltänkte stannar och håller koll på taxin , du går in själv. I butiken är det kaos. Framför dig i kön står ett gäng brats , bratsen beställer korvar och cigaretter. Din tur sedan , du ber om dina kondomer , de tunnaste de har helst, medans expediten fumlar runt bland kondomförpackningarna plockar du på dig två paket extra spearmint och några kanelbullar på impuls. Du får bestämt fösa bort en kurdisk man som pressar dig om svart-taxi och sedan gör du dig redo att betala. Just då ska bratsen ha sin korv , den ena lyckas svina ut sin över halva disken och börjar gasta om en ny och den andra är inte nöjd med temperaturen på sin och begär även denne en ny , den trötta expediten har inte ork att käfta emot och går med irriterade steg bort mot korvarna igen. Du föser bestämt bort bratsen som försöker knuffa dig åt sidan och manar på expediten att du måste få betala , lyckligtvis ger det effekt och du får betala de överpriserade varorna och bege dig ut till ditt fem-i-tre och din växande taxinota, bratsen gastar glåpord efter dig då du går , du bryr dig inte.
03:35 - Slutdestination , efter att ha betalat den helt åt helvete för dyra taxinotan och hånglat sig upp genom trapphuset så är den desperate och fem-i-tre ragget nu framme i den enes lägenhet. 7-eleven påsen hamnar på golvet i hallen , kläderna sprids ut genom lägenheten då det med vingliga men bestämda steg styrs mot sovrummet , hela vägen med tungor som möts och händer som är så ivriga som ett par händer kan bli.
03:40 Sängen - Syftet för kvällen genomförs ,hej och hå ,stön och stånk ,det är mer tysk hårdporr än det är sex.
03:43 Fullbordat - Det rullas av den andre och pustas ut..
03:46 Båda faller in i sömn
09:00 Bakfyllan presenterar sig och gårdagens desperate dras upp ur sin svettiga sömn, är den desperate en tjej slår hon nu upp ögonen och inser att gårdagens Brad Pitt förvandlats till Bosse Bildoktorn, är den desperate en kille så slår han nu upp ögonen och inser att gårdagens Angelina Jolie förvandlats till Birgit Friggebo. Paniken är densamma.
09:15 Toalett - Det bes till toalettgudar och det ropas på Ulrik
09:30 Fem-i-tre vaknar upp , får samma panik som den desperate upplevt 30 minuter tidigare , letar upp en kudde , gömmer sig under den , och mumlar ngt om att han/hon inte mår så bra.
09:40 Den desperate tackar för sig till Fem-i-tre´s stora lättnad , ha det så bra .... vi eh... ses.
10:15 Den desperate kommer hem och rotar igenom fickorna och inser hur mkt pengar gårdagens bravader gick lös på. Räknar på hur mkt hemgång vid 02:55 skulle sparat in , och ställer sig frågan , var det värt det?
Ja vad säger ni , vad är svaret på den frågan? Tåls att tänkas på.
Ciao!//C
Livsverk?
Har velat ta upp detta nu ett tag. Ser ni ngt som kan kännas lite småknas med den där bilden?
Det är ju då alltså Björn Gustafsson våran stigande svenska humorfixstjärna som i slutet av förra året (vääldigt lämpligt till julrushen å allt) släppte en DVD box innehållande samlade sketcher från hela hans 1-åriga karriär. Skreeetch!... Backa bandet.... 1 år.... ETT år..... killen har alltså hunnit med .... 1 års karriär... vad kan då finnas på denna 2 timmars Dvd... Parlamentet,Melodifestivalen,Parlamentet igen,Melodifestivalen,Parlamentet,Melo- ni förstår.... detta plus några blandade småsketcher.
Helt enkelt... väldigt långt från ett fucking livsverk.
Och japp... nog fan är jag medveten om att hela titeln är med ironi... det utgår jag ifrån iaf.
Och nej , få nu inte för er att jag inte gillar Björn Gustafsson , pojkvaskern är rolig, punkt. Smått övereklamerad , men klart talangfull och rolig.
Men titeln på dvd boxen , njeet , jag köper det inte.
Hasse Alfredsson - Ett livsverk.... det köper jag!
Povel Ramel - Ett livsverk .... det köper jag !!
Gösta Ekman - Ett livsverk.... det köper jag !!
Björn Gustafsson - Ett livsverk ....... Eh...Klippa navelsträng först?!
Ahhhhhh.... nu har jag fått ge utryck på detta. Har fan retat mig sedan reklamen gick , förlåt... tjatades ut.. på teve förra året.
Ha det fint ! Kräm. //C